Gammal ras med dubbla sporrar


Den norska buhunden är en mycket gammal ras. Man har vid utgrävningar av vikingabosättningar och gravar hittat rester från så tidigt som 870-talet. Buhundarna följde också med på resor till bosättningar både på Island och i Storbritannien.

Namnet Buhund är omtalat redan av Snorre Sturlasson i ”Kongasagor”. En av historierna berättar att när Olaf Tryggvason var på Irland mötte han den kloka buhunden Vige hos en bonde. Bonden fick en guldring och Olafs vänskap i utbyte mot Vige.

Kännetecknande för rasen är att den har dubbla sporrar bak.

Fakta från rasklubben Norsk Buhund Ringen

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Inkallning i oktobersol

Bild
Tiden går och Bamsen växer, han har just fyllt fem månader. Vi tar skogspromenader och tränar inkallning med en lagom bit mellan oss och godis i högsta hugg. Och Bamse han springer. Fram och tillbaka. Inga problem där inte. Han håller koll på var vi är någonstans. Snart får vi börja träna inkallning med störning. Buhundar är verkligen lättlärda. Och det är nog nästan så att jag törs kalla honom rumsren. Han har inte misslyckats inne på en och en halv månad. Inga mjölktänder har han kvar heller och ena baktassen har börjat lätta från marken när han kissar. Lilla livet. Och när vi tränat klart dråsar vi kull i gräset vid golfbanan alla tre och njuter av stillheten och den (faktiskt) värmande oktobersolen.  
Läs mer

Bamses digitala påskpromenad

Bild
I dessa dagar av karantän och isolering anordnade Norsk Buhund Ringen en digital påskpromenad. Naturligtvis hade det varit riktigt roligt att få träffas och gå tillsammans med våra buhundar, men detta initiativ är ändå mer än lovvärt. Någon gång under påskhelgen långfredag 2/4 till annandag påsk 5/4 skulle vi ta en promenad hemma i vår omgivning, plåta våra hundar och lägga upp på Norsk Buhund Ringens facebooksida. Vi anmälde oss, och på påskdagen i strålande sol tog vi vår lilla skogsrunda över stock och sten. Nåja, det var väl kanske Bamsen som ägnade sig mest åt stock och sten, medan husse och matte ägnade sig åt koppelföring och kamera. Vi skrämde upp två stora råbockar och då visade det sig hur viktigt det är med koppeltvånget nu på vårkanten. Bamse har helt klart mer jaktinstinkt än vallningsinstinkt, och hade väldigt gärna velat sätta efter. Trots det verkade bockarna inte alltför rädda. Det blev en mysig tur hemma i skogen och det enda vi kanske ångrade var att inte termosen
Läs mer