Inkallning i oktobersol
Tiden går och Bamsen växer, han har just fyllt fem månader. Vi tar skogspromenader och tränar inkallning med en lagom bit mellan oss och godis i högsta hugg. Och Bamse han springer. Fram och tillbaka. Inga problem där inte. Han håller koll på var vi är någonstans. Snart får vi börja träna inkallning med störning. Buhundar är verkligen lättlärda. Och det är nog nästan så att jag törs kalla honom rumsren. Han har inte misslyckats inne på en och en halv månad. Inga mjölktänder har han kvar heller och ena baktassen har börjat lätta från marken när han kissar. Lilla livet. Och när vi tränat klart dråsar vi kull i gräset vid golfbanan alla tre och njuter av stillheten och den (faktiskt) värmande oktobersolen.